Det är kanske syftet, men konsekvensen blir en annan.

Det är mycket möjligt att spaningen syftar till att komma åt utländsk trafik, men det problematiska är att FRA:s inhämtning av information från kabel inte bara kommer att fånga upp utländsk trafik utan även mycket stora mängder inhemsk, privat kommunikation. För att inse detta kan man se på alla webbsidor som hanterar kommunikation inom Sverige men som ligger på utländska servrar. Detta gäller till exempel vanliga e-posttjänster som Yahoo, Hotmail, Gmail. Det gäller också sociala nätverkssidor som Facebook och MySpace. Alla meddelanden som sänds eller tas emot genom dessa tjänster kommer att skickas till FRA. Detsamma gäller till exempel alla sökningar som görs på Google, liksom varje annat besök på en webbsida som ligger på utländsk server – vilket även gäller många svenskspråkiga sidor med .se-address.

Även bortsett från denna avsevärda mängd trafik så drabbas även trafik som går mellan två datorer i Sverige eller två svenska e-postadresser. I en stor del av fallen passerar även denna trafik landsgränsen vid något tillfälle. Detta kan man testa själv – se länken Spåra din epost och dina web-besök i menyn till vänster.

Sammantaget innebär det att förespråkarnas försäkringar om att ingen inhemsk trafik kommer att drabbas är ihåliga och inte tål närmare granskning.

Nej, signalspaning är i sig inte ett problem.

Traditionellt har signalspaning inriktat sig på publikt tillgängliga signaler, dvs radiovågor. Den nya FRA-lagen innebär att man går in i privat, förtrolig kommunikation och analyserar denna. Det är vi emot.

Att man signalspanar i skarpa militära situationer, tex att svensk trupp i insatser utomlands signalspanar på sin omgivning är självklart inget problem. Men när spaning flyttar in i privat kommunikation, och i den omfattningen som FRA-lagen kräver, så rör det sig inte längre om traditionell signalspaning utan om massavlyssning.