Hej!

Jag vill att ni läser mitt förslag och funderar på om det kan vara en godtagbar kompromiss i den här minst sagt knepiga frågan:
Huruvida sverige har ett underrättelsebehov eller inte låter jag vara osagt, men låt oss säga att vi har det.
Skulle det kunna vara juridiskt och tekniskt möjligt att separera transittrafik från till-och-från-Sverige-trafik.

Transittrafik skulle definieras som trafik som enbart går genom landet. Dvs först passerar in över gränsen vid en punkt och ut över gränsen genom en annan. Lagstifta så att all denna trafik plockas ut av operatörerna och först därefter görs tillgänglig för FRA. Om jag inte missat något uppenbart borde det rent tekniskt vara genomförbart.
Detta skulle vara en riktigt bra morot till FRA ivrarna och det tilltalar åtminstone mig som hårdnackad FRA motståndare. jag vet inte hur det är med er andra. Man skulle till och med kunna överväga att ge FRA så gott som full avlyssningsrätt på transittrafiken. Den rör ju inte oss som innevånare så att säga.

För att spana trafik som har ändpunkt eller startpunkt inom landet så bör det ju rimligtvis finnas ett betydligt hårdare regelverk än det som har tagits fram i det senast uppdaterade förslaget.

Bakgrund:
Jag har följt debatten om det här rätt intensivt men inte tagit mig tid att ge mig in i den. Jag är förstås motståndare till FRA-lagen med dess nuvarande utformning och känner själv att grundfelet fortfarande ligger kvar långt till vänster i bilden: signalspaning enligt fra lagen Jag vet inte om detta förslag redan har lyfts fram någonstans men jag har inte sett det i debatten.

Problemet jag gått och funderat på är förespråkarnas våta dröm om bra tillgång till egen producerat underrättelsematerial. Det känns rimligt att anta att det är den främsta drivkraften för att de biter sig fast i den här frågan. Om man då ger dem en bra kakbit i form av så gott som fri avlyssning av all trafik som passerar igenom landet där operatörerna helt och hållet står för den grundläggande utsorteringen av "transittrafik" utan inblandning av politik, FRA eller vad det nu må vara. Först i nästa steg i kedjan kommer FRA och eventuella domstolsbeslut in i bilden.

Fördelen med detta är att man både tekniskt och juridiskt sett delar upp trafiken i två intresseområden där transittrafiken kan styras av en enkel lagstiftning och den andra till-och-från-trafiken skall styras av ett extremt hårt regelverk. För det är väl ändå den senare som vi alla inte tycker om att den avlyssnas?

Problemet med att andra nationer kan avlyssna oss är ju egentligen inte så problematiskt som vissa säger. Saken är ju den att andra nationer inte har någon jurisdiktion (stavas det så?) här i Sverige. För att reglera FRA:s inköp av t.ex. underrättelseuppgifter från säg NSA borde därför även FRA:s hantering sådana "inköpta" uppgifter regleras av det hårda regelverket.

Hur skall då det hårda regelverket se ut? Någon som har ett förslag?
Jag är ingen juridisk expert men jag skulle kunna tänka mig att det måste krävas en specifik brottsmisstanke alternativt att det existerar en mycket tydlig hotbild som kan kopplas till en inhemsk start eller slutpunkt för att det skall vara ok att avlyssna.

Bara mina små tankar

/Daniel