Det är väldigt o behågligt, jag önskar om jag kan sluta med alla morderna tekinska grjer, för att silppa och tänka hela tidin att de spaner på oss.

Coolt =)

Asså, jag fattar inte. Dom har ju försökt detta innan, men insåg att det bröt mot grundlagen.

Ska man ändra grundlagen också då?

http://www.legalassassin.com/personal/wp-content/uploads/2008/06/storebr...
Baserad på kända politikers ansikten, de flesta är svenska, och beskrivningen i 1984. Måste tipsa om demonstrationen i Kalmar på lördagen den 26/7 klockan 13. Ses på Stortorget.

Hotbilden mot Sverige handlar inte längre om någon invasionsrisk från annan stat. Hoten kommer istället från sönderfallande stater och regionala konflikter, terrorism och hot om spridning av massförstörelsevapen. Det handlar också om IT-attacker som utförs i syfte att förlama delar av eller hela samhällen.

Vi har ett behov av att i möjligaste mån få vetskap om och förhindra sådana hot. I och med dessa hot finns ett fortsatt behov av en väl fungerande underrättelseverksamhet som har rätt verktyg. Sverige har signalspanat sedan andra världskriget. Tidigare skedde nästan all kommunikation i etern. Idag beräknas 95 procent gå genom kabel. Bevakning av denna kommunikation har varit helt oreglerad. Därför behöver vi en reglerad signalspaning.

Syftet med lagen är att skapa förutsättningar för att signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet även i framtiden ska kunna bidra till Sveriges säkerhet. För att den ska kunna fortsätta att göra det måste signalspaningen kunna bedrivas också i kabel. Hittills har den endast bedrivits i etern, dvs. mot radiosignaler. Allt mer av den internationella trafik där den intressanta informationen finns förmedlas nu i kabel. Det kräver en teknikneutral lagstiftning som reglerar signalspaning för dessa nya kommunikationskanaler. Det är alltså fråga om att vi ska behålla vår förmåga till inhämtning av information. Dessutom behöver vi införa ett starkt skydd för den enskildes integritet och tydligare reglera grunderna för signalspaning i lag.

• Informationsinhämtning genom reglerad signalspaning är nödvändig för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik.

• Vi vill ha ett starkt och modernt försvar som kan möta dagens hotbild och som värnar Sveriges säkerhet och territoriella integritet. En reglerad signalspaning är en viktig del i detta.

Vad innebär den lag om signalspaning som beslutades av riksdagen den 18 juni?

Lagen innebär att vi i Sverige för första gången sätter upp tydliga regler för hur signalspaning ska få ske. Den här lagen ger ett mycket starkt skydd för privatpersoners integritet, något som tidigare saknats.

Signalspaningslagen innebär inte några nya uppgifter för FRA utan reglerar nuvarande eterspaning samtidigt som den också ger FRA möjlighet att utföra viss kabelspaning. I flera avseenden innebär lagen en faktisk begränsning av FRA:s mandat jämfört med dagens situation.

Vilka är de främsta argumenten till varför signalspaningslagen behövs?

1. Under hela efterkrigstiden har det bedrivits en oreglerad signalspaning. Detta är inte acceptabelt ur ett integritetsperspektiv. Därför inför vi nu skärpta kontrollfunktioner för att skydda den enskildes integritet och reglerar verksamheten i lag. Det innebär att vi från och med nu också kommer att kunna spana i kabel, samtidigt som all spaning tydligt begränsas till sådant som rör yttre hot mot Sverige.

2. Det är viktigt att vi har en effektiv signalspaning för att snabbt kunna få information om hoten mot Sverige skulle förändras. Signalspaningen är viktig för att kunna möta yttre hot mot landet. Det kan handla om militära angrepp, gränsöverskridande terrorism, IT-angrepp och spridning av massförstörelsevapen.

3. För att trygga den svenska självständigheten i utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska frågor. Vi måste själva kunna skaffa underrättelser om förhållanden i omvärlden. Om vi inte själva kan inhämta information kan vi heller inte få information från andra.

4. För att signalspaningen ska fungera också i framtiden räcker det inte med att hämta information från luften. Vi måste också kunna spana på information som går i kabel över landets gränser eftersom det är där vi kan få information om hot.

Vem utför signalspaning?

FRA (Försvarets radioanstalt) bedriver signalspaning. Inhämtningen sker automatiserat via olika sökbegrepp. FRA är en civil myndighet och inte en militär myndighet som det ibland sägs i debatten.

Hur tillgodoses skyddet av enskildas integritet?

Det finns flera starka kontrollmekanismer och funktioner som garanterar att signalspaning sköts enligt lagen:
• Den får inte avse endast en enskild fysisk person.
• Den måste vara proportionerlig i förhållande till det angivna syftet.
• Det måste vara klart att informationen inte kan inhämtas på ett mindre integritetspåverkande sätt.
• Dessutom är gränsen mycket tydlig gentemot exempelvis polisiär verksamhet.

Ger signalspaningslagen FRA rätt att ta del av all e-posttrafik som passerar landets gräns?

Nej, FRA får bara inhämta sådan information som är relevant för försvarsunderrättelseverksamheten. Det betyder att informationen ska ha betydelse för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik eller för kartläggning av yttre hot mot landet. Bara information som rör utländska förhållanden får inhämtas.

Detta säkerställs genom att inhämtningen bara får ske genom på förhand fastställda sökbegrepp. Först när detta automatiserade urval har skett kan någon "ta del" av den information som inhämtas. Inget som inte träffas av sökbegreppen får lagras. Sökbegreppen består av en mängd huvudsakligen tekniska parametrar och inte av klartextbegrepp som "bomb".

• Den reglerade signalspaningen kan liknas vid en liten trafikkontroll vid en hårt trafikerad motorväg där endast bilister som på olika sätt kan utgöra fara för andras säkerhet noteras och kontrolleras. Övriga bilister kan lugnt åka vidare.

Vad händer om en person felaktigt hamnar i FRA:s register?

FRA får bara behandla personuppgifter om det är nödvändigt för försvarsunderrättelseverksamheten, dvs. för att stödja svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik samt kartlägga yttre hot mot landet. Att i annat fall behandla personuppgifter är straffbart och kan leda till skadeståndsskyldighet. Om personuppgifter som behandlas inte längre är nödvändiga ska de gallras ut. Detta kontrolleras av Datainspektionen och Försvarets underrättelsenämnd.

Kan intresset av att bekämpa brott motivera långtgående inskränkningar i integriteten?

Signalspaningen är inte en del av polisen. Syftet med signalspaning är att stödja svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik samt att kartlägga yttre hot mot landet. Det är alltså Sveriges säkerhet som ligger i vågskålen.

Hur kommer FRA:s signalspaningsarbete att kontrolleras?

Ytterst sker kontrollen av Försvarets underrättelsenämnd (FUN) som kontrollerar att signalspaningen bedrivs inom de i lag bestämda ändamålen, dvs. rör utländska förhållanden av intresse för svensk utrikes-, säkerhets- eller försvarspolitik eller som utgör yttre hot mot landet. FUN får befogenhet att omgående stoppa pågående signalspaning och besluta om förstöring av material om det visar sig att spaningen bedrivs på ett sätt som inte följer regelverket.

Det krävs tillstånd av FUN för att en myndighet ska kunna uppdra åt FRA att signalspana. En domstolsliknande nämnd kommer att inrättas för att ansvara för tillståndsprövningen. Tillståndet ska vara tidsbegränsat.

Enligt regeringens beslut om inriktning av signalspaningsverksamheten ska:

• Inom FRA inrättas ett integritetsskyddsråd med ledamöter som utnämns av regeringen och alltså är självständiga i förhållande till myndigheten. Rådet ska följa verksamheten ”inifrån”.

• Datainspektionen ansvarar sedan tidigare för att kontrollera FRA:s behandling av personuppgifter. Datainspektionen kommer att få ett särskilt uppdrag att granska verksamheten utifrån ett integritetsskyddsperspektiv och kommer då att biträdas av en referensgrupp med personer som nomineras av riksdagspartierna.

• En parlamentarisk kommitté kommer att tillsättas för att följa verksamheten fram till den kontrollstation – utvärdering – som äger rum 2011. Kommittén tillsätter ett integritetsombud som närvarar vid tillståndsprövningen. Med modern teknik kan inrikes trafik förmedlas via utlandet och då avlyssnas av FRA.

Kommer inrikestrafik vara föremål för signalspaning?

Inrikes trafik förmedlas utan att den som kommunicerar kan påverka hur detta sker. Operatörerna väljer vanligtvis den billigaste transportsträckan vilket kan medföra att inrikestrafik kommer att gå över landets gräns och tillbaka. Därför kan det inte helt uteslutas att inrikestrafik rent tekniskt skulle kunna bli åtkomlig för FRA. Det innebär dock inte att trafiken får inhämtas – för det krävs att trafiken är relevant för svensk utrikes-, säkerhets- eller försvarspolitik eller för kartläggning av yttre hot mot landet.

Om sådan trafik ändå skulle hamna i FRA:s system finns tydliga bestämmelser om förstöring av kommunikation som saknar relevans för signalspaningens ändamål. En gränsövergång innebär inte att FRA automatiskt lyssnar. FRA har i uppdrag att spana på yttre hot som passerar Sveriges gräns inom tydligt angivna ramar och sökbegrepp.

Innebär den nya lagen att FRA får ägna sig åt "aktiv signalspaning" och hacka sig in i datasystem för att få information?

Nej, lagen medger inte att FRA får hacka sig in i datasystem. Signalspaningslagen reglerar tydligt FRA:s möjligheter till traditionell signalspaning i eter och kabel.

Signalspaningslagen innebär inte några nya uppgifter för FRA utan reglerar nuvarande eterspaning samtidigt som den också ger FRA möjlighet att utföra viss kabelspaning. I flera avseenden innebär signalspaningslagen en faktisk begränsning av FRA:s mandat jämfört med dagens situation.

Det talas om att integritetsskyddet har stärkts genom ett antal förändringar av det ursprungliga lagförslaget. På vilket sätt har detta skett?

Sedan det ursprungliga förslaget remitterades 2005 har bland annat följande kompletteringar eller förtydliganden skett:
1. förtydligande av att lagen bara ger rätt till signalspaning för försvarsunderrättelseändamål.
2. all signalspaning kräver inriktning av regeringen eller myndighet.
3. sökbegrepp ska utformas och användas så att de medför ett så begränsat intrång som möjligt i den personliga integriteten.
4. regeringens beslut om inriktning ska föregås av samråd med Försvarets underrättelsenämnd.
5. en inriktning av signalspaningen får inte avse endast en viss fysisk person.
6. tillstånd för inriktning av signalspaning tidsbegränsas.
7. tillstånd får endast lämnas om syftet med inriktningen väger klart tyngre än integritetsintrånget.
8. tillstånd får endast lämnas om syftet inte kan tillgodoses på mindre ingripande sätt.
9. lagreglering av den grundläggande strukturen (domstolsliknande) hos tillståndsorganet.
10. lagreglering av att tillståndsfunktionen ska vara fristående från FRA.
11. förstöringsskyldigheten omfattar också meddelanden mellan en misstänkt och dennes försvarare.
12. uttrycklig rätt för kontrollmyndigheten att avbryta inhämtning och besluta om förstöring av sådant som inhämtats.
13. lagreglering av strukturen hos den funktion som ska fatta beslut om avbrytande och förstöring.
14. precisering av förbudet mot rapportering av överskottsinformation om enskilda.
15. ett integritetsskyddsråd inrättas inom FRA.
16. tydligare gränsdragning mot polisens verksamhet som handlar om brottsbekämpning.
17. närmare bestämmelser om ändamålen för signalspaningen inom ramen för lagstiftningen.
18. närmare bestämmelser om hur ansökan om tillstånd ska utformas.
19. närmare bestämmelser om hur förstöring av upptagningar och uppteckningar ska genomföras.
20. inrättande av ny domstolsliknande nämnd för tillståndsprövning.
21. krav på tillstånd för användande av sökbegrepp direkt hänförliga till fysiska personer i Sverige.
22. krav på att regeringen och regeringskansliet ska ta integritetshänsyn vid beslut om inriktning.
23. årlig rapportering från regeringen till riksdagen.
24. redovisning av en kontrollstation 2011.
25. uppdrag till Datainspektionen att fram till kontrollstationen 2011 följa FRA:s verksamhet ur ett integritetsskyddsperspektiv.
26. referensgrupp med personer föreslagna av riksdagspartierna knyts till Datainspektionen.
27. parlamentarisk kommitté tillsätts med uppdrag att följa FRA:s verksamhet fram till kontrollstationen.
28. den parlamentariska kommittén tillsätter ett integritetsombud med uppgift att följa tillståndsgivningen och bevaka integriteten för personer i Sverige.

Punkterna 17–28 omfattar det uppdrag riksdagen gav till regeringen då lagen antogs den 18 juni i år.

Vad händer nu efter att riksdagen den 18 juni röstade igenom signalspaningslagen med vissa tillägg?

Försvarsdepartementet arbetar nu med att tillgodose de tillägg som riksdagen uppdrog åt regeringen. Propositionen kommer att lämnas till riksdagen under hösten. Förslagen i tilläggspropositionen kommer därmed att kunna genomföras innan FRA i oktober 2009 får tillgång till den kabelburna trafiken från teleoperatörerna.

Varför behövs inte brottsmisstanke som underlag för signalspaning?

Försvarsunderrättelseverksamhet har inget med brottsmisstankar att göra. Underrättelserna används inte som bevis mot någon i ett rättsligt förfarande. För det ändamålet finns möjlighet för polisen att använda hemliga tvångsmedel, t.ex. hemlig teleavlyssning. Det är oerhört viktigt att man gör en klar åtskillnad mellan polisens verksamhet, som riktas mot enskilda personer i Sverige som misstänks för ett brott, och försvarsunderrättelseverksamhet, som riktas mot andra stater och organisationer vars verksamhet påverkar svensk utrikes- och säkerhetspolitik.

Försvarsunderrättelseverksamheten varken kan eller får bidra till att i konkret brottsbekämpande syfte kartlägga en utpekad individs koppling till brottslig verksamhet. Sådan verksamhet ska bara få ske på det sätt som är strängt reglerat för polisens del. Det ska inte finnas möjlighet att kringgå det regelverket genom att använda signalspaningsresursen. Det är också mot den bakgrunden som lagen innehåller ett uttryckligt förbud mot rapportering av underrättelser som berör en viss fysisk person och som angår annat än sådana förhållanden som är av betydelse för försvarsunderrättelseverksamheten, så kallad överskottsinformation.

Redan här går det tyvärr fel.

FRA-lagen tvingar operatörerna att skicka all gränsöverskridande trafik till FRA. Redan där "tar FRA del" av eposten (även enligt Lagrådet som använder orden "bereder sig tillgång"), och det är på detta faktum kritiken grundar sig.

Det är tyvärr omäjligt att resonera om resten av ditt inlägg innan detta grundläggande faktum åtminstone bemöts.

"Det innebär att vi från och med nu också kommer att kunna spana i kabel, samtidigt som all spaning tydligt begränsas till sådant som rör yttre hot mot Sverige."
Men begränsandet sker i efterhand! För att kunna begränsa måste man fiska fram detta ur en stor massa, vilket alltså är integritetskränkande.

"Om vi inte själva kan inhämta information kan vi heller inte få information från andra."
FRA och Sverige byter information med andra. T ex med USA som är ett av världens mest paranoida stater. Var det ett sådant byte som gjorde att vi utvisade två människor till tortyr för något år sedan? Det kostar på demokratiskt att få vara med i "hemliga klubben..."

"Hur tillgodoses skyddet av enskildas integritet?"
Som svar på rapakaljan som kommer efteråt kan jag konstatera att inte ens de valda riksdagsmännen kan få reda på någonting om vem, vad eller varför. FRA är en myndighet som styrs och kontrolleras av en enskild man som har rätt att hålla käften oavsett om det är hans arbetsgivare som frågar!
Det innebär att det inte spelar någon roll hur mycket lagligt krimskrams man bäddar in FRA-lagen i; den stinker Stasi, den stinker Hitlertyskland, den stinker av allt som icke-demokrati står för. Och det löjligaste och mest paradoxala är att de som tror på den gör det för att skydda demokratin!
Hallå!?

Har du inget att dölja spelar det ingen roll om dom övervakar dig.
Hallå?

När man omöjligt kan kommunicera utan att staten ser, är det nästan omöjligt att göra en storskalig protest mot övergrepp staten gör.

Anledningen till att det stinker icke-demokrati är att den dagen politikerna bestämmer sig för något som folket borde reagera mot, är FRA-lagen verktyget för att upptäcka motståndare innan de hunnit väcka opinion...

Därför ger man faktiskt upp grunden för vår demokrati när man accepterar massavlyssning.
Hur hållbart är då hela argumentet om rent mjöl i påsen?

Med andra ord kommer staten stänga ner sajter, hota personer och förfölja folk som kanske har något emot regeringen?

Om dom nu skulle använda FRA till att upptäcka opionen mot något dom planerar kommer någon av tre saker hända:
1. Dom gör ingenting och gör det dom planerat i alla fall.
2. Dom blåser av sina planer för dom märker att folk faktiskt inte vill ha det dom planerar
3. Dom tystar opionen

Med tanke på den politik Sverige har, som inte bör jämnföras med Hitlertyskland eller Sovjet, så är 1 eller 2 mest troligt, och då är det ju positivt med FRA eftersom gundtanken med demokrati är att folk ska få bestämma.

Säg gärna vad ni tycker på min blogg

Senast under andra världskriget utövade svenska makthavare en långtgående kontroll av svensk media.
Flera tidningar stoppades helt, andra satta man istället dit genom att bland annat införa transportförbud för tidningar vilket hindrade distributionen.
Aftonbladet levde på genom att ständigt starta en ny tidning (Aftonbladet 2, Aftonbladet 3, Aftonbladet 4 o.s.v.)...

Efter andra världskriget kom en acceptans av att det här var fel. Dåvarande makthavare stärkte medias skydd för att något sådant aldrig skulle få ske igen.
FRA-lagen är ett verktyg för att låta historia upprepas. Oavsett lagens ändamål så kan den missbrukas på det här sättet. Det är ett allvarligt hot mot svenska demokrati, det får vi inte riskera.

Vi kan inte förhindra att fel personer får makt i framtiden. Men vi kan iallafall låte bli att servera deras kontrollverktyg på ett silverfat.

2KDHVa frnposrlrgwa, [url=http://makhfpuwzszq.com/]makhfpuwzszq[/url], [link=http://osjacfonffnp.com/]osjacfonffnp[/link], http://ctfiestoybvn.com/